FREDAGSPEPP

 
 



DÅ, NU, SEN

: Imorse var jag på Öppna Förskolan med min lilla älskling. Det måste vara det bästa med att bo i Sthlm (förutom jobbmöjligheter, vänner och havet), aktiviteterna för barn. Allt från sångstunder till vegetarisk korvgrillning.
 
Nu: Älsklingen sover efter en evighetsläggning och jag käkar lunch, planerar tavelväggar och beställer hem printar.
 
SenOm två veckor ska jag träffa en kompis och gemensamt sätta några mål för våra bloggar, antingen lägger jag ner eller så måste jag hitta någon slags kontinuitet. Vill styra upp ett projekt också som har funnits i mina tankar under flera år, skulle kännas fint att se det falla på plats eftersom jag har burit det i tanken så länge. Älskar när saker faktiskt händer, tar form. Jag har aldrig haft någon brist på bra ideér, det gäller bara att ro dem i hamn, ni vet. De känns så fantastiska när jag nattammar i sovrumsmörkret men fixar de alla ögon på sig på Instagram? Vissa saker kanske bara ska få stanna i huvudet ändå. Landar oftast i att jag borde vänta, att tiden just nu är så värdefull och att min lilla älskling aldrig kommer att vara såhär liten igen. Kanske låter det diffust för dig, inte för mig. Sömn, fokus och kreativitet är mina ledord just nu. 
 



PORTRÄTT FRÅN 2012

Min vän Elin bad mig att skicka över en bild från tiden på Fotoskolan STHLM så jag letade fram mina gamla hårddiskar och rensade dem. Hittade inte bara bilden hon sökte utan även massor med bilder som jag hade glömt bort, bland annat denna på Carolina från typ 2012? Jag gillade att fota fräknar och rött hår vid den här tiden och mötte upp Carolina i Gamla Stan för några porträtt. Minns att jag tyckte att hon var så lik Cintia Dicker, den brasilianska modellen ni vet. 
 
Herregud, det är redan mars och jag har inte tittat in här sedan december? Aja, på't igen ba. Det är ju kul med bloggis, bara det att min ettochetthalvtåring gör tiden här inne lite begränsad. Det är ju en annan människa som bestämmer min rytm nu och jag älskar det. Älskar att vara mamma. Älskar honom.