#bestnine2017

2016 var ett händelserikt år med examen från Fotoskolan, anställning på &OtherStories, höstbröllop och Maldiverna där jag blev gravid med vår lilla A. Har så mycket bilder från allt detta, ska lägga upp här efter nyår. Men iallafall, vid den här tiden förra året hade jag en växande mage och blandade känslor. Precis som alla andra sammanfattar jag just nu mitt 2017 och...
  
Jag är mest tacksam över att min älskade Alexander är här, såklart. Jag viker ihop och ger bort kläderna han vuxit ur men sparar de första pyjamaserna som ett försök att äga tiden. Graviditeten var underbar (kände mig så fin med alla fräknar och den stora magen) men förlossningen jobbig och även de första veckorna som mamma. Jag ska inte ljuga, jag är glad att den första tiden är förbi. När det var som mörkast fick jag påminna mig själv om att tiden rör sig, det var en tröst. Och nu, tre månader senare, njuter jag av att vara mamma och uppskattar varje sekund med min lilla älskling. 
 
Vad önskar jag mig av 2018? Sömn, haha. Äta bra (herregud, måste ur det här sockerträsket), träna (ska bara läka först😅), resa (trots att det är läskigt att flyga med bebis), gå på härliga dejter med min man och sedan somna på hans varma arm. Jag vill också bli bättre på att filma med mobilen, göra klart min portfolio, vara en bra och utvilad mamma. Och så önskar jag såklart att vi får fortsätta att vara friska och må bra i vår lilla bebisbubbla. Och en varm och skön sommar, tack!
 
Några sista ord? Kyss varandra ofta, var generös, ta en promenad varje dag, säg ifrån, gör knipövningar (alltså på riktigt, gör det!), pussa ditt barn på pannan en extra gång innan ni somnar och tänk på djuren ikväll, smäll så lite ni kan och skänk pengarna till något fint istället. 
 
 
GOTT NYTT ÅR! ❤️
 
 



GOD JUL

 Jag har aldrig haft så mycket julkänsla som i år och det beror på älsklingen ovan. Pojken som delar mitt liv i ett före och ett efter. Familjen är samlad, god mat och några extra famnar att somna i. Allt man kan önska sig och jag är så tacksam för det. Om det är något jag har lärt mig under tiden med bebis så är det att inte ha för höga förväntningar. Uppförsbacken är brant och jag hinner oftast ingenting. Jag blir så lätt sårbar av för lite sömn, behöver sova mer men mellan katten som väcker mig och han som ammar varannan timme så är det omöjligt. När han väl somnar lyssnar jag på diskmaskinen, hans andetag, fläkten som brummar och flugan i fönstret som tror att friheten är nära.
 
Och bloggen då? Jag gillar ju att skriva och samla mina bilder på ett och samma ställe men just nu känns den spretig och så får det väl vara ibland. Eftersom jag la ner bloggen för två år sedan har ju många av er försvunnit. Förstår att det vore smart att sätta en digital plan, att börja planera hur ofta jag ska blogga men det blir för inramat för mig just nu. Försöker att inte påverkas av hur man "borde göra" och att den som springer fortast vinner. Många menar ju att det är bättre att uppdatera dagligen med ett mindre genomtänkt inlägg än mer sällan och helhjärtat när kreativitet och skaparlust faktiskt finns där. Jag tror på det sistnämnda. Blir kanske lite glest men inte så påtvingat.
 
Nu sänker vi axlarna och sätter kryddnejlikor i apelsinerna istället. Min man överraskar mig med en SPA-dag, vilket några av er kanske såg på insta-stories (@retuscjh). Det är inte helt lätt att få till lite romantik i vardagen med en bebis men vi gör så gott vi kan. Jag lämnar stora kameran hemma men ångrar det nästan lite idag. Tänker att jag ska boka in ett nytt besök snart och ta med mig mamma och systrarna. Och kameran. God Jul!