MEMORY LANE

OH DEER
 
Min lärare skriver att det är dags att skapa Fotoskolans anteckningsbok för 2016. Vi ska välja ut varsin bild i ett format där 18 cm är max höjd/bredd. Jag går igenom arkivet och hittar massor med gamla bilder. Som rådjuret, en bild jag knäppte för ett par år sedan som jag tycker om så mycket. Kanske mest för avsaknaden av skärpa, som säkerligen blev så av misstag då jag tog bilden från bilen. Nu ska jag inte välja någon av dessa bilder då jag vill visa mer av bildbehandling men så kul att kika tillbaka i arkivet ibland, så mycket fina minnen. 
 



SVARTVITT

Det är torsdag och jag känner mig lite som en bläckfisk som har hundra armar och lika mycket saker att göra. Kanske borde kapa några och fokusera på det viktigaste? Vill gärna säga ja till allt men inser snabbt att det inte funkar, får inte ihop tiden. Tar en paus och skriver ett inlägg här men mår lite dåligt av att jag sitter framför min kalibrerade skärm (så att det jag gör på skärmen ska se likadant ut på print) medan flertalet av er kommer att titta på de här bilderna från era kontrastiga Mac-datorer. Hua! I en perfekt värld skulle alla skärmar se EXAKT likadana ut. Dagens i-landsproblem va? Nu ska jag beta av en hög med bilder, vill vara färdig innan helgen så att de inte ligger kvar som ett dåligt samvete. Oftast tuschar jag ju bara bilder nuförtiden men det händer att jag tar fotouppdrag också, såklart, svårt att släppa kameran helt ni vet. Speciellt när jag lever på CSN och sparkontot just nu, då är det tacksamt med extra inkomster kan jag lova. Bilden ovan är från i höstas då jag träffade Ulrika och hennes fina familj för några porträtt. Jag ska printa och lämna över dessa idag. Bara att sätta fart. Hej!
 



SÖNDAG

Söndag och jag städar ut julen. Sent, jag vet, men det är ju så mysigt med julgran och doft av skog. Halva granen ligger på golvet och mina strumpor ser ut som kaktusar av allt barr. Städar snabbt och hoppar in i bilen för att handla skumpa, tulpaner och födelsedagspresent till min syster. Glömmer kameran hemma och det skär i mitt estethjärta för vinterlandskapet är helt fantastiskt! Trädtopparna är täckta av is och i vintersolen ser det ut som att de är doppade i silver, har aldrig sett något liknande faktiskt. Det är så fint och jag glömmer saknaden som bränner hål i bröstet. Här är en gammal bild från Sälen, den får kompensera för min trötta hjärna som glömde kameran hemma. 
 



LOOK UP AND GET LOST

Under månen och karlavagnen står jag stilla och lyssnar på isen på sjön som sjunger. Spänningarna i isen leder till det dova ljudet som alltid påminner mig om valsång. Jag älskar det ljudet. Jag har nyss förlorat någon men livet fortsätter att rusa på lika snabbt som vanligt. Det är bara att ta sig i kragen och försöka att frigöra tid. Nu vet ni varför jag är frånvarande, inte för att jag har tappat lusten utan för att jag kämpar med gråten. 2016, du kunde ha börjat bättre.