FISKEBÄCKSKIL

Det har aldrig varit enkelt för mig att ta mig från punkt a till b. Jag måste stanna överallt för att knäppa bilder på allt från solnedgångar till fåglar som flaxar. Jag älskar Fiskebäckskil, platsen där allting lutar. Älskar havet, havstrutarna som skriker, de orangea tegeltaken. Älskar hur trötta vi blir av den friska luften som doftar tång, så trötta att vi somnar på klipporna och andas i takt. Älskar miljöombytet, hav istället för sjö, den finkorniga sanden som är så vit att den bländar. Älskar att fiska krabbor med klädnypor och leta efter ostron som vi sedan äter i solnedgången. Älskar klibbigt saltvattenhår och solskydd med den där mjuka doften av kokos. Älskar salta promenader där tunna snäckskal knastrar under fötterna, jordgubbar med mjölk till frukost och iskallt citronvatten med klirrande kuber. Älskar enkelheten i att vara osminkad, att ha håret i en slarvig knut, vara obrydd och bekväm. Älskar att mailen är tyst och att veckodagar inte spelar någon roll. Vad är det idag? Onsdag? Dagarna går in i varandra men det gör ingenting. Sommar på västkusten, kanske det bästa jag vet.